Jag tackar min mamma för att hon har sparat alla skolgrejer. Allt är placerat i två lådor. Jag kände för att bli lite nostalgisk och började titta igenom sakerna. Och plötsligt låg skrivboken där. Som vi fick i tvåan. I början skrev jag inte så mycket. Använde mest obegripliga tecken.
Men i april 2003 kom min första "seriösa" berättelse. Jag har nu suttit och renskrivit den och är beredd att dela med mig. Varsågoda. Elva år har gått sedan den skrevs. Men den ligger mig fortfarande varmt om hjärtat 

Den gamla haggan (2003-04)
Det var en gång en hagga. Hon var gammal och rynkig. Ibland var hon snäll och ibland var hon dum. Hon bodde vid havet. Anledningen till varför hon kallades hagga var för att hon var så förskräckligt ful.
Haggan gick sällan ut och träffade folk. Det var läskigt och kunde frambringa vårtor på hennes kropp. Då och då drömde haggan om att hon var en vacker kvinna. En person som t.ex prinsessan Plommondoft. Men hon var en hagga och så var det med det.
En gång blev det revolution i Sverige. Folket som bodde i sina stugor ville också bada i havet. Fiske-Olof ville t.ex anlägga en eka vid bryggan. Men det ville inte haggan.
För haggan var nämligen inte bara en hagga, utan också en trollpacka. Hon hade krafter utöver det vanliga. I hemlighet spionerade hon på torparna och rabblade små besvärjelser.
Fiske-Olof kunde därför få för stora öron. Godis-Mia fick en svidande tunga. Äckel-Tyras hår blev permanentat och så vidare.
Det var borgmästaren i Sverige som förklarade krig mot den gamla haggan. Så i samlad trupp marscherade torparna i väg mot stugan där haggan bodde.
”Vad vill vi ha?” utbrast borgmästaren.
”Gemenskap!” skrek folket i kör.
”Vem äger havet?”
”Alla!”
Haggan trodde knappt sina ögon. De hade svikit henne allihop. I sin ilska sparkade hon upp dörren. Med bestämda steg gick hon fram och började sparka på dem.
Haggan tog nämligen inte till orda, utan gick rakt på sak. Folkmassan var inte värd att föra en diskussion med.
Hur mycket haggan än sparkade så hjälpte det inte. Ingen dog eller backade. Äckel-Tyra flinade och gjorde något fruktansvärt dumt. Hon räckte ut tungan och sjöng ”Bä bä vita lamm…”
Haggan blev ursinnig i sin förnedring och gjorde något ännu dummare. Hon tog ett språng upp i skyn och svävade ovanför dem. Alla kunde höra att hon rabblade något på latin. Och kort därefter började marken att skaka.
Havet fick ny kraft och sköljde bort Fiske-Olof och Godis-Mia, och ett flertal andra. Underjorden öppnade sig och drog med sig resten av torparna, däribland Äckel-Tyra.
Endast borgmästaren stod ensam kvar intill haggans stuga. Men han skulle också få möta sitt öde. För haggan antog formen av en örn och anföll den gamle mannen.
Haggan landade sedan på marken och strålade med hela ansiktet. Hon hade vunnit kampen om rättvisa. Havet tillhörde henne och de andra hade inget att säga till om. De fanns inte mer.
Haggan gick belåtet in i sin stuga igen. Slut!

Angående Ung och vacker i Växjö: Jag känner att jag vill skriva färdigt den först innan ni får mer av den berättelsen. Ha det bra!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har flyttat till ny domän. Nya inlägg ser ni här:   http://torejesper.blogspot.com/ ...

          Tjenare!!Ni som ännu inte har kikat in vårt nya ställe, gör gärna det. Där fortsätter TJ andan och vi har nya saker planerade, just nu finns ännu ett nytt videoklipp ute!       https://torejesper.blogspot.com/   Ha det...

Så närmar vi oss midnatt och årets sista dag är kommen. Det har verkligen varit ett mycket händelserikt år på många sätt vilket jag redan skrivit om i det förra inlägget. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att tacka för alla de här åren på bloggpl...

    http://torejesper.blogspot.com/           ...

  Hoho! Då har det äntligen lidit mot jul och jag inser verkligen hur lite jag bloggat den här månaden och helt gått upp i en massa annat. Till exempel har jag den senaste veckan träffat flera vänner och bytt julklappar, eller har vi ätit god mat...