I dag har jag varit ute på äventyr. Nämligen tagit mig en tripp till det förflutna. Under åren 1998-2005 bodde jag och mamma i Rydaholm. Ett samhälle på vägen till Värnamo.

Det är nu nio år sedan jag lämnade orten bakom mig och har aldrig riktigt återvänt (förutom två-tre gånger i början). Att komma till Växjö var såklart en stor omställning och det fick en att växa upp. För jag känner ibland att jag lämnade ifrån mig något i Rydaholm. Jag kan inte sätta ord på vad, men det känns när man kommer till orten.

I alla fall, i dag reste jag så enkelt och ledigt som möjligt med tåget. Det var ett väldigt spännande äventyr (första gången själv). Har bara åkt tåg ett fåtal gånger, det brukar annars bli buss, men inte i dag.

Det gamla postkontoret

Och när man klev av så var det med skräckblandad förtjusning. Rydaholm har åtminstone fått en fin station. Jaha, nu var man framme, så då blev det till att ta fram kameran och dokumentera uppväxtorten. I och med valet av veckodag så stod allt stilla. Inga människor syntes till, förutom ett fåtal och det var inte många ska ni veta.

Skolan

Jag strosade i alla fall runt för mig själv och tog de bilder jag ville ha. Samtidigt erinrade jag gatorna från då jag lämnade stället och nio år har ändå förändrat lite grann. Men skolan och dess skolgård var inte förändrad och inte kvinnan som väntade där heller (frånsett den lilla detaljen att hon blivit en kvinna). Sandra heter hon. En väldigt kär person som jag fortfarande har kontakt med. Tillsammans med henne gick vi runt i Rydaholm och erinrade oss gamla tider.

Pulkabacken

Pulkabacken, dansbanan, det gamla postkontoret och Hovslagaregatan var ställen vi bland annat besökte. Det är guld värt att hon ställde upp på att gå med mig. Som belöning fikade vi vid Pulkabacken och därefter köpte vi varsin paj på ICA som vi åt hos henne. Efter maten blev det film (Dark Shadows) och det var allt vi hann med, för jag hade som sagt ett tåg att passa. Det blev ändå lite tid till att sitta vid stationen och prata.

Gym i elljusspåret? (Nymodigheter)

Nu är man hemma med halmen igen och jag känner mig pånyttfödd. För det häftigaste är att jag fångade upp det som lämnades kvar den här gången. Jag har ingen aning om när jag återvänder till Rydaholm igen, men det lär nog kännas annorlunda nästa gång.

Mitt dåtida bostadsområde

 

Sandra jensen

2 augusti 2014 22:35

Bra skrivit Jesper. Kom gärna tillbaka.

tj

4 augusti 2014 15:59

Tack. Det blir säkert fler gånger ;)

Kram /J

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har flyttat till ny domän. Nya inlägg ser ni här:   http://torejesper.blogspot.com/ ...

          Tjenare!!Ni som ännu inte har kikat in vårt nya ställe, gör gärna det. Där fortsätter TJ andan och vi har nya saker planerade, just nu finns ännu ett nytt videoklipp ute!       https://torejesper.blogspot.com/   Ha det...

Så närmar vi oss midnatt och årets sista dag är kommen. Det har verkligen varit ett mycket händelserikt år på många sätt vilket jag redan skrivit om i det förra inlägget. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att tacka för alla de här åren på bloggpl...

    http://torejesper.blogspot.com/           ...

  Hoho! Då har det äntligen lidit mot jul och jag inser verkligen hur lite jag bloggat den här månaden och helt gått upp i en massa annat. Till exempel har jag den senaste veckan träffat flera vänner och bytt julklappar, eller har vi ätit god mat...