TJ

Inlägg publicerade under kategorin Nytt från Mello/Esc

Av tj - Lördag 24 feb 22:15

Det är sällan en blir förvånad och närmast chockad! Ja, så hade kanske J uttryckt det om han själv fått författa och sammanfatta årets fjärde och sista deltävling i Melodifestivalen. Men nu får han inte det, eftersom han lagt det på mig. Jag skulle inte alls vilja påstå att jag är förvånad. Med tanke på vilka typer av bidrag som ens deltar och därtill att tävlingen delar upp oss i olika läger så vore väl snarare kvällens utslag vara ganska väntat, inte sant?


Att Mariette går direkt till final förvånar inte mig det minsta. Hon har etablerat sig inom tävlingen att hennes medverkan är som ett slags guldbiljett (ungefär som Jessica Andersson). Det låter kanske självsäkert att säga nu i efterhand med facit i hand, men ärligt talat trodde jag starkt på Mariette. Hon ställer inte upp med vad som helst. Vad som däremot går att beklaga är hennes klädsel. Jag förstår mig inte alls på dagens stilar i det folk kallar mode. Artister går ju sin egen väg och sätter trender heter det, men jag förhåller mig kritisk till detta. Vissa saker går rent över mitt förstånd och så är det med det. Möjligen har hon andra i kläder i Stockholm, men sannolikt har hon inte det.

 

Med sig till final tar hon dansbandet Rolandz som sannerligen bjöd upp till dans, och introducerade oss i den specifika fuldansen. Min åsikt om Rolandz är tudelad … jag kan finna glädje i att se dansbandet och även medge att jag gärna dansar med folk i min närhet … men jag är samtidigt kritisk till spektaklet som Rolandz medför. Det jag och TJ sysslar med är att kartlägga musikutbudet och häri leta representanter till ESC. Det säger sig självt att detta företag är problematiskt eftersom Melodifestivalen inte är ESC, utan så mycket mer. Ur ett rent underhållningsperspektiv och ur nationellt hänseende är Rolandz ett charmigt inslag i tävlingen. Ur ett internationellt perspektiv blir fallet ett annat.

 

Till andra chansen skickar svenska folket Felix Sandman och Olivia Eliasson. Vad gäller Sandman var inte detta vidare förvånande även om jag medger att han gav sig ut på extremt tunn is med sin ballad Every Single Day. Det hade kunnat gå hur som helst, men jag fann det ändå trovärdigt att han skulle gå vidare. Han är ju trots allt etablerad i samband med FO&O (tidigare The Fooo). Detta ska såklart inte ha någon vidare betydelse, men det har ändå det. Eliasson var däremot ett roligt och överraskande inslag. Framför allt fann jag det intressant att musiken är en hobby för henne medan många andra sliter för sina karriärer. Själv satsar hon på att bli fysioterapeut vid Karolinska Institutet. Att musiken enbart är en hobby märktes tydligt av i kväll. Hennes röst är exempelvis inte lika stark som musikalartisten Emmi Christensson. Men låten Never Learn är inte alls dum och jag älskar de gröna figurerna i bakgrunden. Det är sånt vi kommer minnas. Bra jobbat!

   

De bidrag vi lämnar bakom oss var bidrag som jag trodde skulle ha bättre förutsättningar och chanser, men tji fick jag och det rejält. Redan i första gallringen åkte både Felicia Olsson och Christensson ut. Att Christensson fick lämna är kanske inte så förvånande. Dels är hon okänd i Mello-sammanhang och dels har inte musikal/opera gått lika bra de senaste åren. Det är mäktigt att lyssna och titta på, men det går inte direkt att tävla med det i Sverige av någon anledning. Ändå vill jag hävda att bidraget Icarus har en internationell touch och blir på så vis direkt ESC-material. Men det är alltid lätt att vara efterklok … Vad som hände med Olsson har jag lite svårt att förstå. Bidraget Break That Chain var ju klockrent, visserligen avskalat och något tafatt, men ändå! Kanske är hon för okänd trots allt … Slutligen hade vi rapparen Elias Abbas som gjorde ett tappert försök med bidraget Mitt paradis. Det räckte kanske inte hela vägen för honom, men frågar ni mig lär hans låt bli en sommarplåga eller sommarhit eller något i den stilen. Alla behöver inte vinna eller gå långt för att få uppmärksamhet. Ni kan vara säkra att dörrarna står öppna för denna unge man!

     

Därmed har vi hört alla årets bidrag och sammanfattningsvis skulle jag väl säga att 2018 erbjuder en helt okej festival med lite godbitar här och var, stora frågetecken, och något utropstecken. Men överlag har festivalen haft en nationell prägel och karaktär med satsning på underhållningsvärde. Det är som T beskriver inte en direkt satsning på ESC i första hand. Men det är lätt att vi glömmer bort att Melodifestivalen inte bara är ett sökande efter en lämplig representant utan också ett underhållningsprogram, tänkt att samla och förena oss.


Tack för mig!

Nils Dahlman

ANNONS
Av tj - Lördag 24 feb 15:15

 

Tiden går verkligen fort när man har roligt. Vi är redan framme vid den fjärde och sista deltävlingen vilket innebär att i kväll framförs tävlingens sista bidrag. Nu ska vi inte vara negativa och ta ut för mycket i förskott, men personligen känner jag att det bästa redan har varit. Har ingen aning om vad T tycker och tänker om kvällen, men av poängen att döma så har jag mina aningar. Ändå har vi det här året varit väldigt snälla och generösa med poäng. Det har gjort att flera bidrag snabbt skjutit i höjden. I kväll görs inga som helst undantag.


Vi har tre comebacker att vänta. Den som väcker särskilt intresse är Mariette som ställer upp för tredje gången med bidraget For You. En snabb genomlyssning av låten fick mig att rysa av välbehag. Den har något speciellt över sig som jag inte kan beskriva, men bra är den i alla fall. Vi återser även Felicia Olsson som 2013 deltog med bidraget Make Me No 1. Då tyckte jag inte hon var någon särskild, men i år tycker jag hon har något riktigt bra och lyckat att komma med. Olsson är med i kampen om sångfågeln och jag och T placerar henne gärna högt i tävlingen. Bidraget Break That Chain kan gå långt!


Den tredje comebacken (som egentligen bara är en liten halv comeback) är Felix Sandman som valt att ställa upp själv i år. Vi känner honom annars i gruppsammanhanget med FO&O (tidigare The Fooo) som deltog i fjol. I år vill han dock berätta något mycket viktigt för oss genom en ballad. En mycket fin låt, men frågan är hur långt den kan gå?


I övrigt ser vi lite nya ansikten i Mello-sammanhang. Vi ser musikalartisten Emmi Christensson som redan uppträtt på de stora scenerna runt om i Europa, och fysioterapeutstudenten Olivia Eliasson från Karolinska Institutet som också har fallenhet för musik. Den unge rapparen Elias Abbas debuterar nästan helt och hållet i samband med Melodifestivalen då hans debutsingel Min Queen släpptes förra året. Sist men inte minst ser vi också dansbandsgruppen Rolandz som bjuder oss på en riktig svängom. Det är definitivt inte ESC-material, och jag tror inte heller de kan ta sig till final … men det återstår att se.

 

               

ANNONS
Av tj - Lördag 17 feb 22:00

Då var även den tredje deltävlingen avklarad och en kan som svar på det J skrev säga att Malmö levererade, både publikmässigt och artistmässigt. Jag finner nämligen de två finalisterna Martin Almgren och Jessica Andersson solklara kandidater om sångfågeln och uppdraget att representera Sverige i Lissabon senare i år. Vad gäller Almgren föll jag ganska snabbt för hans ställningstagande för de mest utsatta i samhället, och riktade särskild uppmärksamhet till ungdomen själv. Det är i svåra, dystra och rentav hopplösa tider som bidraget A Bitter Lullaby kan bli en räddning, en låt som på ett förträffligt sätt söker ringa in och definiera det ungdomarna vill säga. Att det dessutom är country finner jag extra tillfredsställande. Vi behöver verkligen fler låtar i den här genren och gärna de som också vill lyfta sådana här typer av teman.

 

Anderssons finalplats var i sin tur ganska väntad. Hela hon och hennes artisteri är väl som gjort för en guldbiljett till final, eller hur? Det hade snarare varit överraskande om Kalle Moraeus hade slagit henne, ja snäppet på komiskt faktiskt. Hennes bidrag Party Voice har av grabbarna T och J fått flest poäng hittills, och jag ska väl inte vara omöjlig att hålla med dem, samtidigt som jag är lite tveksam till om jag vill höja henne till en sådan placering. Visst tilltalas även jag av det dansvänliga, popvänliga och schlagerrelaterade i numret, men jag tycker å andra sidan låten påminner om något jag hört förut. Det blir lite som att minnas en svunnen tid, den schlager som nästan inte får utrymme i tävlingen längre. Jag ser hellre mixen av blandade stilar och upptäckter inom olika genrer som historiskt inte fått utrymme tidigare. Rimmar inte detta dåligt med argumentet att Andersson är en solklar kandidat om sångfågeln? Jovisst, det kan tyckas, men vad jag menar är inte att Party Voice skulle vara ett dåligt bidrag, tvärtom! Hennes låt passar definitivt i Melodifestivalen, men om jag ställer henne mot de andra finalisterna som vi hitintills har att göra med finner jag dessa något intressantare, särskilt vad gäller ESC-sammanhang. Men Andersson är en självklar representant för sin genre och det gläder mig att hon gick vidare.

 

Till andra chansen skickar svenska folket Moncho och Mendez. Vad finns då att säga om dessa herrar? Ja, till en början skulle jag vilja påstå att deras bidrag var lite av en besvikelse. Det kan å andra sidan bero på att jag hade vissa förväntningar, vilket är lite ovanligt då jag strävar efter att inte spekulera för mycket i förväg. Vad beträffar Moncho hade jag gärna önskat lite mer höfter från hans sida eftersom låten Cuba Libre i stora delar handlar om dans. Nu var det i stället dansarna runt omkring honom som skötte grovjobbet. Men överlag är Cuba Libre ett svängigt bidrag. Vi får se om han hinner öva lite innan tävlingen når Kristianstad. Mendez’ bidrag Everyday är ett minst sagt lika svängigt bidrag även om det på sina ställen blir lite fattigt. Bidraget i sig är helt förträffligt och jag förstår att J älskar det och T står ut med det, men själv backar jag en aning. Jag tror de flesta av oss förknippar Mendez med hans tidigare produktioner och förväntar oss något liknande. Everyday är en uppgradering och utveckling av hans artisteri, på samma gång som det är en anpassning till den nuvarande tävlingen. Jag slås också av att Mendez åldrats sedan jag senast såg honom. Själva åldrandet är i sig naturligt, men jag fann det anmärkningsvärt att jag började tänka på det under tiden Mendez körde Everyday på scenen. Det om något vittnar väl om att Mendez har utvecklats. Jag tror jag får ge låten lite tid innan jag kan bedöma den rätt.

   

De bidrag vi lämnar bakom oss var mycket riktigt de undermåliga, även om alla tre hade starka budskap. Särskilt Barbi Escobar som hyllade sin avlidne far och intog bekämpningsställning mot den jäkla cancern som ställer till det för var och en av oss. Bidraget Stark hade en kraftfull text, men jag fann det något beklämmande att hon inte rörde sig så mycket när de andra dansarna flaxade omkring. Det skar sig lite faktiskt. En annan märklig figur var Dotter, vars bidrag Cry jag hade svårt att ta till mig. Min första tanke blev att luska ut vad jag egentligen betraktade och vad hon hade i Melodifestivalen att göra. När jag sedan kom underfund med detta insåg jag det mäktiga i hennes framträdande. Hon är en stark personlighet och det gläder mig att Christer Björkman ville ha in henne. Att hon inte gick vidare tror jag beror på att låten inte är direkt. Den är för komplicerad i det här formatet.


Sist men inte minst ska jag skänka en tanke åt vår alldeles egna Kalle Moraeus & Orsa spelmän. Ja, det finns inte mycket att säga. Det är folkligt, lättsamt och gemytligt. Jag blir både glad och ledsen på samma gång. Glad för att Min dröm ger en tillbakablick på fornstora dagar med traditionell folkdans, och ledsen för att bidraget inte lyfte taket. Det saknades något … Min dröm passade nästan inte in!

     

Jag kan därför avslutningsvis säga att jag är mycket nöjd över vilka bidrag som svenska folket skickat vidare. Tror vi kommer ha en ganska bra final att vänta.

 

Tack för mig!

Nils Dahlman

Av tj - Lördag 17 feb 15:15

 

Festivalfesten fortsätter och vi är redan halvvägs i startfältet, det går ju fort när man har roligt. En kan här konstatera att tävlingen tagit sig bra med en hel del godbitar (även om vi också sett en hel del annat också). Förväntningarna inför Malmö är såklart höga eftersom staden ofta levererar, vanligen i artistväg men också publikmässigt. Skulle det gå sådär i kväll kan vi åtminstone trygga oss med att vi har en go och härlig publik. Nåväl, låt oss introducera och diskutera kvällens bidrag.


En av kvällens höjdpunkter är Mendez comeback i Melodifestivalen. Det känns visserligen inte länge sedan han 2002 gav oss sin Adrenaline eller 2003 sin Carnaval. Jag har personligen laddat upp med att lyssna igenom dessa låtar som numera tillhör nostalgin och klassikerna i arkivet, åtminstone Adrenaline som jag tror fler av er kommer ihåg. Årets bidrag Everyday är en mycket bra låt som tillhör den genre och musikstil som jag börjat få upp ögonen (öronen) för. Låten för oss ut i världen samtidigt som den förankras i sitt särskilda sammanhang, nämligen den svenska festivalen. Låten är med andra ord internationell, enligt mig, och jag tror den kan gå långt om svenska folket vill satsa på Mendez.


En annan kär comeback är Jessica Andersson som dyker upp med jämna mellanrum, och tar sig ofta vidare till final men det var ett tag sedan hon vann nu. 2003 närmare bestämt tillsammans med Magnus Bäcklund i gruppen Fame med Give me your love. Bidraget Party Voice är väldigt långt ifrån Give me your love, även om låten ger oss en hel del moderna popvibbar och en erinring om att schlagern börjar tonas ner. Hittills har Andersson årets bästa bidrag enligt mig och T. Här tycks vi vara eniga till skillnad från i övrigt. I kväll ser vi också Kalle Moraeus ställa upp igen och jag hoppas innerligt Min dröm tar steget längre än bidraget Underbart från 2010. Då lyftes inte taket något vidare.


I övrigt har vi då debutanterna! Direkt från Idol ser vi vinnaren Martin Almgren som ställer upp med en countrylåt, och det vill jag säga gör han alldeles rätt i. Även om det inte alltid är roligt att titta på hans scenframträdanden älskar jag hans röst. Jag väntar spänt på att få se vad A Bitter Lullaby bjuder oss på. Resten av startfältet är mer eller mindre okänt för mig, vilket å andra sidan är spännande och nervkittlande. Barbi Escobar har hållit på med musik länge, men mig veterligen har hon inte släppt något. Moncho kommer från hiphopkretsar och debuterade som soloartist 2015 efter att tidigare tillhört gruppen ”LöstFolk”. Dotter (eg. Johanna) är både sångerska och låtskrivare. I fjol var hon till exempel med och skrev Mariettes låt A Million Years. Hennes eget bidrag Cry är jag måttligt imponerad av, men vi hoppas på det bästa.

 

               

Av tj - Lördag 17 feb 12:45



 


Det börjar dra ihop sig till deltävling nr 3 som kommer hållas i Malmö denna kväll.

Favorit till att komma vidare direkt till final är, "Dotter" som är absolut ingenting för mig. När jag lyssnade på hennes repetition så minns jag att hon fick låga poäng från mig.


Allt återstår att se men för mig är hon absolut ingen favorit än så länge.:) lite senare idag så kommer länken till vårt formulär ut för denna deltävling med så missa inte det :)!!


 

Av tj - Lördag 10 feb 22:00

Ytterligare en tävling till ända, och det innebär att vi redan nu har hört halva startfältet. Personligen vill jag påstå att kvällens deltävling i Göteborg var något bättre än förra veckans deltävling. Där var alla bidrag mer eller mindre jämna, medan nivån höjdes i kväll. Till och med Jonas Gardell bjöd på ett mycket starkt och fint nummer. Jag är verkligen nöjd med Göteborg i sin helhet. Dock har jag kanske lite problem med denna nakenfixering som börjat blomma upp de senaste åren som ibland övergår till att folks kroppar objektifieras. Sådant där är verkligen inte min grej, men jag vet ju att många andra frossar i sånt.

   

Nåväl, jag ska bara kort sammanfatta kvällens resultat. Till final skickar vi alltså Samir Badran och Viktor Frisk som med sitt bidrag Shuffla har introducerat oss i en ny dans. Jag tror J kan ha rätt i när han säger att det kan bli en hit. Shuffla var inget bidrag jag tippade på, men jag är å andra sidan inte förvånad över att de går till final med ett sådan här låt. Den är verkligen modern och en märker att de jobbat hårt för sin sak. Med sig tar de LIAMOO som direkt från Idol har lyckats charma oss med det förträffliga bidraget Last Breath. Hiphop behöver tävlingen definitivt. Nu följer jag aldrig Idol, men J har sagt att han är stolt över Liams utveckling, jag tror honom och önskar Liam grattis. T har inte lämnat någon kommentar, men han verkar ha reagerat på att Badran och Frisk gick till final. Synd att han ska behöva känna så. Vi hoppas han blir bättre till mods längre fram.

   

De artister som folket ger en andra chans är Margaret som för oss kanske är lite okänd, men det stämmer att hon 2016 var med i den polska uttagningen till ESC, men placerade sig på andra plats. En bedrift i sig visserligen, men inte hela vägen samtidigt. Jag gillade starkt hennes bidrag In My Cabana som fick mig att tänka på sommaren och jag började även drömma mig bort till en strand någonstans. Det gjorde jag å andra sidan inte med Mimi Werners bidrag Songburning. Däremot blev jag mycket imponerad över den uppgradering som hon gjort sedan 2016. Ärligt talat såg jag henne nästan som en självklar finalist, men tydligen var folket något tveksamma. Eller kanske de tänkte precis som jag och glömde rösta.

     

De som tvangs lämna tävlingen var Ida Redig, Jonas Gardell och Stiko Per Larsson. Vad gäller Redig tror jag hennes bidrag behöver mogna för det svenska folket. Låten kan mycket väl komma att spelas längre fram och då inser vi väl alla vad vi glömde bort att göra, ge henne en andra chans till exempel. Att hennes bidrag skulle bli en sommarplåga som J antyder kan jag dock direkt säga aldrig kommer inträffa. Det finns redan nu flera andra låtar som lär hamna i en sådan position. Gardells medverkan i tävlingen var mycket uppskattad och jag hoppas folk tog till sig det han ville säga. Numret i övrigt var ganska anspråkslöst även om det hade sin stillsamma charm. Kanske upptäcker vi även här längre fram vilken fin melodi vi precis fått höra. Slutligen några ord om Larssons bidrag Titta vi flyger. Ja, själva låttiteln är ett skämt och som tidigt väckte skeptiska åsikter från både T och J, men jag vill hävda att låten i sig och numret överträffade mina förväntningar. Det råder något lättsamt och lekfullt över det hela. Jag blev väldigt glad när jag beskådade alltsammans.


Ja, det var samtliga bidrag som vi i kväll fått höra och vi kan väl så här långt konstatera att killarna tycks gå hem hos publiken medan tjejerna behöver övertyga oss mer. En slump? Kanske, kanske inte … ändå en intressant iakttagelse! Deltävlingen i sin helhet var också väldigt lättsam och visst höjdes kvaliteten i låtutbud. Nu återstår det att se vad tävlingen fortsätter att bjuda på.


Tack för mig!

Nils Dahlman 

Av tj - Lördag 10 feb 15:15

 

Då fortsätter tävlingen och vi drar vidare till Göteborg som historiskt sett givit oss en hel del förträffliga bidrag genom åren, inte allra minst har Ace Wilder haft för vana att tävla i Göteborg och även fjolårets vinnare Robin Bengtsson har tävlat i Göteborg, dock inte med vinnarlåten, men ändå …


I kväll ser vi två comebacker där Samir Badran & Viktor Frisk inleder festen med bidraget Shuffla. Själva titeln gjorde mig till en början orolig, men jag gillar verkligen den här låten. Om sanningen ska fram tycker jag killarna blir bättre och bättre för varje år. Shuffla kan bli en riktig hit, även om den kanske inte vinner eller är ESC-material, men tävlingen måste ju ha godbitar utöver också, inte sant! Mimi Werner är också tillbaka som 2016 gjorde ett tappert försök att charma svenska folket, men det gick ju sådär. I år tar hon dock till trummor i det mäktiga bidraget Songburning, här kan det hända grejer! Ser fram emot numret i sin helhet.


I övrigt ser vi flera debutanter i Mello-sammanhang, men som ändå är stora och uppmärksammade utanför programmet. LIAMOO vann till exempel Idol 2016. Ida Redig har gjort en hel del, bland annat har vi sett henne sjunga i Musikhjälpen, vid kungliga bröllop och hon producerar även andra artister. Jonas Gardell dyker med jämna mellanrum upp i Melodifestivalen, främst för att underhålla eller programleda, men i år tävlar han. Bidraget har visserligen ett starkt budskap, men i övrigt är det inte mycket att hänga i granen … tycker i alla fall jag. Det bidrag som ändå fått oss att reagera är låten Titta vi flyger med Stiko Per Larsson. Det gick så långt att jag och T till och med föreslog att skriva en uppföljare, Titta vi landar eller något liknande. Larsson är en av de första som valdes ut till årets Melodifestival sedan han vann musiktävlingen P4 Nästa. Bidraget i sig är inte alls dumt egentligen, men titeln chockerade oss verkligen. Margaret har jag inte jättestor koll på, men tydligen var hon med i den polska uttagningen till ESC 2016 där hon kom på andra plats. Vi får se hur kvällens tävling placerar henne tillsammans med de övriga.

 

         

     

In other languages

Kontakta oss.

    

Om oss!

   

Hej alla läsare!

 

Varmt välkomna till TJ-bloggen, som utöver dagliga inlägg producerar videoklipp, musik, bilder och mycket annat!
----------------
Welcome to the TJ Blog, in addition to daily posts, we produces videos, music, photos and more!

 

För mer info:

T's ord och bilder

Väntande text

 

J's nyheter

Uppdaterad 17-21 juli:

 

I Göteborg!

 


 
                          

 

Sociala medier

                

Media

              

Tips

     

Tävlingar

      

Övrigt

       

Regler för bloggen

      

Läs om hur du kommenterar, ställer frågor eller lämnar åsikter.

Vad vi accepterar eller annat som handlar om bilder och filmer.

  

Klicka här

Er hörna

     

Kommentera, möt och diskutera bloggen med andra läsare och oss.

 

Gör ditt inlägg direkt

Undrar ni något?

    

Missat något av det nya ?

J´s författarskap


Följ bloggen

Följ TJ med Blogkeen
Följ TJ med Bloglovin'

Vilka länder besöker oss?

free counters

Läsvärda bloggar

Arkiv

Kategorier


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se