Festivalfesten fortsätter och vi är redan halvvägs i startfältet, det går ju fort när man har roligt. En kan här konstatera att tävlingen tagit sig bra med en hel del godbitar (även om vi också sett en hel del annat också). Förväntningarna inför Malmö är såklart höga eftersom staden ofta levererar, vanligen i artistväg men också publikmässigt. Skulle det gå sådär i kväll kan vi åtminstone trygga oss med att vi har en go och härlig publik. Nåväl, låt oss introducera och diskutera kvällens bidrag.

En av kvällens höjdpunkter är Mendez comeback i Melodifestivalen. Det känns visserligen inte länge sedan han 2002 gav oss sin Adrenaline eller 2003 sin Carnaval. Jag har personligen laddat upp med att lyssna igenom dessa låtar som numera tillhör nostalgin och klassikerna i arkivet, åtminstone Adrenaline som jag tror fler av er kommer ihåg. Årets bidrag Everyday är en mycket bra låt som tillhör den genre och musikstil som jag börjat få upp ögonen (öronen) för. Låten för oss ut i världen samtidigt som den förankras i sitt särskilda sammanhang, nämligen den svenska festivalen. Låten är med andra ord internationell, enligt mig, och jag tror den kan gå långt om svenska folket vill satsa på Mendez.

En annan kär comeback är Jessica Andersson som dyker upp med jämna mellanrum, och tar sig ofta vidare till final men det var ett tag sedan hon vann nu. 2003 närmare bestämt tillsammans med Magnus Bäcklund i gruppen Fame med Give me your love. Bidraget Party Voice är väldigt långt ifrån Give me your love, även om låten ger oss en hel del moderna popvibbar och en erinring om att schlagern börjar tonas ner. Hittills har Andersson årets bästa bidrag enligt mig och T. Här tycks vi vara eniga till skillnad från i övrigt. I kväll ser vi också Kalle Moraeus ställa upp igen och jag hoppas innerligt Min dröm tar steget längre än bidraget Underbart från 2010. Då lyftes inte taket något vidare.

I övrigt har vi då debutanterna! Direkt från Idol ser vi vinnaren Martin Almgren som ställer upp med en countrylåt, och det vill jag säga gör han alldeles rätt i. Även om det inte alltid är roligt att titta på hans scenframträdanden älskar jag hans röst. Jag väntar spänt på att få se vad A Bitter Lullaby bjuder oss på. Resten av startfältet är mer eller mindre okänt för mig, vilket å andra sidan är spännande och nervkittlande. Barbi Escobar har hållit på med musik länge, men mig veterligen har hon inte släppt något. Moncho kommer från hiphopkretsar och debuterade som soloartist 2015 efter att tidigare tillhört gruppen ”LöstFolk”. Dotter (eg. Johanna) är både sångerska och låtskrivare. I fjol var hon till exempel med och skrev Mariettes låt A Million Years. Hennes eget bidrag Cry är jag måttligt imponerad av, men vi hoppas på det bästa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi har flyttat till ny domän. Nya inlägg ser ni här:   http://torejesper.blogspot.com/ ...

          Tjenare!!Ni som ännu inte har kikat in vårt nya ställe, gör gärna det. Där fortsätter TJ andan och vi har nya saker planerade, just nu finns ännu ett nytt videoklipp ute!       https://torejesper.blogspot.com/   Ha det...

Så närmar vi oss midnatt och årets sista dag är kommen. Det har verkligen varit ett mycket händelserikt år på många sätt vilket jag redan skrivit om i det förra inlägget. Jag tänkte därför ta tillfället i akt att tacka för alla de här åren på bloggpl...

    http://torejesper.blogspot.com/           ...

  Hoho! Då har det äntligen lidit mot jul och jag inser verkligen hur lite jag bloggat den här månaden och helt gått upp i en massa annat. Till exempel har jag den senaste veckan träffat flera vänner och bytt julklappar, eller har vi ätit god mat...