Åh, vad härligt att äntligen slippa ta på sig jacka! En kan bara gå ut och njuta av solen. Bäst att passa på innan det blir dåligt väder igen. Jag har gott om tid på mig att förbereda mig inför seminariet. Blir antagligen mer läsning i kväll.

Jag vet inte hur det kommer sig att jag alltid lyckas med att blogga precis innan läggdags och när helgen är slut. En hel helg har gått igen och jag har inte bloggat någonting. Visserligen har det väl inte hänt jättemycket förutom att Emma kom över i går kväll och ville ha en liten filmkväll. Vi såg två filmer och spelade wii mellan filmerna innan hon åkte hem. Det var två relativt gamla filmer, Sky High och Maleficent, som ni kanske känner till.

I övrigt har det varit en lugn och skön helg. Jag hade planer på att blogga eller vara aktiv på något sätt, men det blev inte så uppenbarligen. I fredags blev det lite pluggande där jag kommenterade mina kurskamraters inlägg om ämnena vi diskuterat, samtidigt som jag lyssnade på två föreläsningar. Som ett avbrott i studierna åt jag och mamma buffé på restaurangen Salt & Pepper. De erbjuder väldigt god mat, även om jag kanske inte skulle vilja ge toppbetyg till buffén. Schnitzeln smakade precis som i skolbespisningen och det väckte bara massa tråkiga minnen. Då föredrar jag hellre deras pizzor som förtjänar ett högt betyg. Testa gärna!

Under lördagen och söndagen har jag börjat läsa in mig inför veckans seminarium med start på onsdag. Den här gången är det svenska folkhemsprojektet under 1930-talet som står i fokus. Känns lite märkligt att vi redan är framme vid 1900-talet när det inte var länge sedan vi befann oss i Antikens Grekland. Tiden går fort när man har roligt. Även om kursen gett mig massa prestationsångest och jag stundtals velat hoppa av är detta den bästa kursen. Historia är verkligen ett ämne jag tycker om, och jag ser det här verkligen som en möjlighet att lära mig så mycket som möjligt. Har redan sökt B-kursen som jag hoppas komma in på. Parallellt tänkte jag skriva uppsatsen till biblioteksutbildningen. Det kommer bli en grym termin som väntar efter sommaren!

Nåväl, jag ber om ursäkt för att jag inte bloggar mer, ska försöka skärpa mig! Hoppas ni har det bra. Vi hörs … hej hej!

Har du något grymt tips På första april-skämt så skriv in de till oss! Den dagen som alltid är okey att skämta på å dra folk i näsan är här;)

Igår hade vi lite annorlunda aktiviteter på fritids. Jag oroande en aktivitets-tipsrunda där de svarade på tio frågor längs en sträcka. Ingen, inte ens jag vet svaren för att svaret får alla när man samlas å gör de olika tävlingarna som frågorna varit om. Ungefär, vem gör du bäst? Och sen visa de sig då att tävlingen var, äta kex och vissla eller något liknande;)

Vi hörs sen så ska ja se om ja kan använda något tips som ni skriver in

Mvh/

Ja, livet fortskrider vidare minst sagt. Efter en ledig tisdag har jag ägnat onsdagen och torsdagen (i dag) åt att kommentera en del inlägg som bibliotekariestudenterna skrivit, och att lyssna igenom några föreläsningar i Idéhistoria. Jag passade också på i går att träffa en tidigare biblioteksstudent som tog sin examen förra året. Men han har valt att fortsätta studera medan han jobbar på timmar i Älmhult så det var naturligt för honom att träffas på Campus. Det var väldigt roligt att återse honom och höra hur alla mådde och prata om lite annat.

Det var skönt att få prata någon och skingra tankarna från så mycket känslor som tynger dagen. Den 29 mars är ett jobbigt datum för familjen och har varit det i fem år nu. Det var då en av mina fastrar valde att lämna oss. Hon hade mått väldigt dåligt en längre tid men inte velat medge det. Jag tyckte mig ändå känna att något besvärade henne, men hon gillade inte riktigt att prata om sina problem eller om sig själv på det viset. Jag har tänkt mycket på det i efterhand. Reflekterat om jag kunde ha hjälpt henne på något sätt, men det förgäves … Hon är borta hur jag än resonerar. Direkt efter hennes död dök hon upp i mina drömmar och ibland skymtade jag henne lite varstans under dagarna. Hon dök alltjämt upp i mina tankar och det tog lång tid innan hon försvann därifrån, inte så att hon försvann helt, men det blev inget störningsmoment längre. Det var ungefär i samma veva som jag accepterade hennes val och att hon nu lämnat det jordiska.

Tiden efter faster försvann har jag blivit mer observant på om folk verkligen är ärliga när de pratar om sin hälsa och sitt mående med mig. Att säga att saker och ting är bra när det uppenbarligen inte är det är bara slöseri med min tid. Visserligen må det vara en lättare utväg för den som egentligen ljuger, vi behöver inte prata om sådant som är jobbigt. Men ibland finns det många fördelar med att vara öppen, och jag kan försäkra er om att det känns mycket bättre att lätta bördan om man är två eller fler om det. Jag utger mig inte för att vara en expert, men jag har erfarenhet av att folk uppskattar den som lyssnar, och jag vill verkligen lyssna och jag upplever att det räcker ganska långt.

Även om jag accepterat hennes död kommer alltid känslorna tillbaka varje år. Andra familjemedlemmar känner samma sak, de skriver hur mycket de saknar henne på Facebook. Det blir väldigt känslosamt faktiskt för det gör ont i mig att sakna henne. Jag tycker inte om det. Det låser sig för mig. Jag kunde inte skriva om henne i går, det tog emot. Det var bara att lägga sig och försöka somna. I dag känns det bättre igen, och jag har fått en del gjort. I morgon hoppas jag få ännu mer gjort. Då kan jag ta lite helg med gott samvete. Ingen mer stress eller ångest har vi ju sagt ;) Bra jobbat!

Tjena tjena!

Hur mår ni alla därute? Själv har jag mått sådär om jag ska vara helt ärlig. Den intensiva studieperioden är äntligen över och jag får en möjlighet att andas ut och bara vara. Det var framför allt forskningsöversikten som rörde till saker och ting. Tentan och analysen var betydligt lättare att genomföra, kanske främst för att jag verkligen brann för ämnet. Forskningsöversikten har mer legat på is vilket var dumt eftersom det är en stor möjlighet och underlättar fortsatta studier. Det var också svårt att hitta lämpligt material som ändå låg nära i tiden för att det skulle kunna betraktas som ett aktuellt forskningsproblem. Jag ville också göra mer än jag orkade med.

Det är kanske där skon klämmer … att jag så gärna vill göra bra ifrån mig och visa ett par riktigt stora framfötter. Detta har verkligen visat sig bli ett litet problem eftersom jag drabbas av prestationsångest inför nästan varje uppgift numera. Allt ska bli så bra som möjligt, men exakt vad är bra nog? Ja, ett sådant dilemma brottas jag alltjämt med och det gör mig inte gott. Den här veckan som precis varit är därför en väldigt sorglig historia i mitt liv, ett litet mörkt kapitel där jag tvivlat på min förmåga och bara önskat att det vore över. Samtidigt har jag en inre drivkraft som inte tillåter mig att sluta. Jag måste fortsätta skriva trots att fingrarna blöder, fastän magen värker, fastän svetten rinner, fastän gråten är påtagligt nära!

Jag höll på i ungefär två dygn innan jag föll ner i bedrövelsernas träsk och hade extremt svårt att ta mig upp. Jag liksom vadade mig sakta fram, men var övertygad om att jag sannolikt skulle sjunka till bottnen om jag fortsatte ett minsta steg till. Vad som då räddade mig är oklart. Mycket hämtade jag självklart inifrån. Jag fick helt enkelt tro på att jag gjorde ett väldigt bra jobb. Att det liksom räckte till. Att ingen skulle se det som ett misslyckande, utan uppskatta mitt arbete. Vissa kanske ser det här som ett tecken på dåligt självförtroende, men det skulle inte jag vilja påstå. Utan det är snarare tal om prestationsångest, och lite stress på det eftersom ångesten hindrat mig från att jobba effektivt.

Därför måste jag tänka i helt andra banor när det gäller mina fortsatta studier. Jag måste sänka kraven jag ställer på mig själv, för det är bara jag som ställer dem. Visst, jag har fått beröm och jag har fått många fina omdömen, men ingen har någonsin begärt så mycket arbete från mig som jag själv gjort. Jag menar inte att det är fel att vara ambitiös, det tänker jag fortfarande vara, men en kan vara ambitiös på flera sätt. Dessutom är det inte roligt att vara ambitiös om man mår dåligt med jämna mellanrum, p g a oro inför att inte vara tillräckligt ambitiös. Det blir en ond cirkel som i slutändan blir livshotande. Därför är det nog väldigt klokt att sluta upp här. Sänka kraven en aning och vara i det som är. Det kan innebära att jag inte behöver gå upp i studierna hela tiden, utan njuta av andra saker i livet parallellt som jag fortfarande kan fokusera på min utbildning. För mår jag bra kan jag skriva väldigt bra akademiska texter. Då tror jag på det jag gör. Men mår jag inte bra blir språket lidande. Jag litar inte på min förmåga och tappar mod och ork att fortsätta.

Tur ändå att jag mitt i alltihop valde att umgås med ett par vänner som gjorde processen betydligt lättare att uthärda. En inbjudan till träsket var dock inte att tänka på. Det var något jag medvetet och omsorgsfullt ville bespara dem. Det hade tyngt dem för mycket. Jag ansåg det inte heller särskilt nödvändigt eftersom jag mådde bättre genom att vara med dem en stund. Jag badade bubbelpool med T och Emma, och gick på Malins kalas. Efteråt var jag tröttare än vanligt, men gladare än tidigare under veckan. Det var precis vad jag behövde. Under söndagen och måndagen gjorde jag då klart forskningsöversikten och lämnade in den. Kändes väldigt befriande och jag kunde äntligen resa mig upp ur träsket. Mycket rann av mig … pressen försvann och jag blev lugn.

I dag har jag knappt gjort något. Bara tagit det lugnt och det har varit så skönt! I morgon tänkte jag ta itu med mina nya kurser, men jag kommer ta mig an dem med en ny inställning. Jag kan fortfarande göra bra ifrån mig utan att pressa alltför hårt. Tror studierna blir roligare då faktiskt. Ja, nu är det över i alla fall för den här gången. Men stoppar jag mig själv i tid behöver det aldrig hända igen. Det hoppas jag på.

Nu vet ni varför jag varit frånvarande den här veckan. Kände att jag behövde skriva av mig. Men nu blickar vi framåt tycker jag. Hoppas allt är bra med er. Vi hörs!

Tjenare på er!!

Igår drog vi igång med vårens aktiviteter med UNF! Diskobelysning och musikquiz stod på scheamat! 

Kommer ju såklart lägga ut ett schema här med när det blir klart men först måste det fyllas på lite mer. :)

Idag har jag, med tanke på det, också varit och pratat med kommunen. Ja, jag är inte så van vid detta med bidrags biten ^^

Ja men i alla fall!! Ha en bra dag så hörs vi ikväll!!

Hej allesammans!
Jag har försökt ladda in film till er denna kväll! Men så klart är det något som gör att det inte går att spela upp filmen och så vidare så ni får höra det såhär istället

Vad har nu hänt igår då? Jo jag spelade in fredagsspecialen och såklart så glömde jag ljud så jag kunde ju inte lyssna på det jag spelat in xD

Sen så när jag skulle, nu ikväll, lägga in mallen för specialen så är det klart att något gick fel där med så ni får vänta ännu längre på det

Ja igår så var vi ute på restaurang, jag, pappa och mamma. För att fira min mammas födelsedag. I dag har jag, Jesper och Emma badat spa och det har varit väldigt trevligt och skönt. Nästa som sommar!:)

Imorgon, tja, då bär det av till Karlskrona;)

Ha en fortsatt trevlig lördagskväll!

Mvh/T

Wihuu! Äntligen klar med tentan och analysen. Det var riktigt jobbigt men samtidigt så roligt att skriva. Den här gången var det mycket insamling av material till svaren som tog den mesta tiden. Själva texterna har jag skrivit under måndagen och tisdagen. Sov knappt något heller, utan tiden rann i väg. Fick sova lite extra länge i dag i stället! Det känns superskönt. Nu är det bara en forskningsöversikt kvar som lämnas in på fredag. Mycket klokt att fortsätta jobba på den …

Hej så länge!