Hej på er!
Mitt i natten och jag ska precis sova, tänkte bara uppdatera er lite.precis varit hemma med några kompisar och sett film. Tyvärr finns inte titeln med mig just nu. Men den var riktigt bra, en sådan film som man mår bra utav.
Efter det tittade vi på något något riktigt kul Youtubeinlägg , också glömt hans namn men det kommer.

En trevlig kväll i alla fall och idag är jag ledig, kan inte bli skönare.

Till helgen kommer också melodifestivalen att starta upp, första deltävlingen. Det vet jag att J är taggad för!
Natti natti!

I morse klev jag upp extra tidigt för att göra mig i ordning för motionsspåret mellan Vaistorpet, Fyllerydsstugan och Norrastugan. Jag hade planerat det här redan i går när jag avnjöt mina pastarullar. Jag ville på något sätt rensa tankarna och bli fylld av inspiration från naturen. Det blev jag emellertid också. Direkt efter motionspasset tog jag ett bad innan jag började skriva på min reflektion. Det som sedan störde mig i arbetet var hungern.

Efter en stadig lunch fortsatte jag skriva tills mamma kom hem och några vänner gjorde entré. Tillsammans tittade vi på Glada hälsningar från Missångerträsk. Jag måste säga att jag blev lite besviken på filmatiseringen när boken var så rolig. Vissa scener var dessutom svåra att förstå om man inte läst boken. Jag lade märke till att de andra såg lite konfundersamma ut emellanåt (de har inte läst boken).

Fyllerydsstugan

När vännerna tackade för sig lagade mamma bakad potatis medan jag diskade. Sedan blev det Uppdrag granskning följt av Lillelördag med Lotta Engberg och Per Andersson. Beträffande UG tycker jag det är förjävligt att Arla spenderar tusenlappar på att deras anställda ska leva i lyx. Spela golf, förtära alkohol, resa till Paris och konsumera livsmedel. Hur kommer det sig att rika människor som har råd att bekosta en hel del själva väljer att sno från företagets kassa? Där kan man verkligen tala om snålhet och bekvämlighet! Jag tycker det är ett enormt svek mot våra svenska bönder, och jag är väldigt kluven till om jag någonsin kommer köpa en arla-produkt igen.

Dessvärre blir det ingen frågelåda i dag som ni kanske märkt, och jag är osäker på om jag hinner redigera den i morgon. Ska försöka bli klar med reflektionen och därefter får vi se. Jag jobbar så snabbt jag kan på det. Tack för i dag… god natt!

Inlämningen till Erikshjälpen gick som en dans. Det var oerhört lätt och smidigt att lämna saker och som tack erbjöds vi kaffe i kaféet. Inne i butiken kryllade det av entusiastiska människor som alla verkade ha koll på vad de skulle titta efter. Jag blev väldigt tagen av deras bokavdelning då den var relativt välskött. Jag kunde inte heller undgå från att hitta lite spännande lektyr, dock inte den jag egentligen var ute efter, men de jag fann fick duga. Mamma hittade även ett par dukar som till och med föll mig i smaken. Vi övervägde vid husgerådsavdelningen att investera i en ny kastrull då den gamlas handtag nästan trillat av, men de var alla i så dåligt skick att jag blev ledsen och gick resolut därifrån.

När väl nostalgiprylarna var införskaffade begav vi oss till Plantagen på andra sidan vägen för att leta efter nya blommor till fönstret. Vi passerade såväl rosenkallor som gullrankor, men mamma var inte intresserad alls utav dem. Jag fotograferade rosenkallorna då jag tyckte de hade häftiga färger.

Vi avslutade vår shoppingrunda på Hemmakväll och jag får väl medge att det kändes så där efteråt. Nästan som vi hade syndat. Framför allt ser jag godiset som är den största boven. Därtill kommer ju också filmerna som ibland är onödiga, men som just i köpet är livsviktiga. De senaste två veckorna har jag nämligen intalat mig själv att jag ska sluta äta sötsaker under veckorna. Om jag vill vara riktigt duktig ska jag äta en mindre mängd även under veckosluten, fastän jag i dagsläget inte behöver tänka så.

Vid hemkomsten slog jag mig ner i soffan och läste ett par sidor i Svikaren innan det var dags att laga middag. Jag bestämde mig för pastarullar och påbörjade köttfärsfyllningen medan mamma skötte disken. I bakgrunden spelade stereon en gammal bränd cd-skiva från det tidigare mögrummet som jag slängde direkt efter den var färdigspelad. Pastarullarna blev överlag bra, även om det var svårt att veta hur man skulle rulla lasagneplattorna. Dessutom var mängden tomatsås för liten då det inte täckte alla rullarna ordentligt. Men varken mamma eller jag är någon finsmakare så det slank ner ändå.

När middagen var uppäten gjorde vi oss i ordning för filmkväll med popcorn och det inhandlade godiset. Vi enades ganska snabbt om About time med Domhnall Gleeson och Rachel McAdams i huvudrollerna, vars berättelse handlar om en man som kan resa tillbaka i tiden. En ganska ovanlig, men väldigt trevlig film med ett förståeligt filmspråk. Filmen hann precis avslutas innan den nya TV-serien Ung och bortskämd började på TV3. Jag trodde på fullt allvar att jag skulle skratta mig igenom hela programmet. Dessa ungdomar som är jämnåriga med mig är under all kritik. När man inte ens kan öppna en majsburk eller väljer att läppja vin i stället för att städa, då har det gått för långt. Samtidigt kan man inte enbart skylla på ungdomen, utan vända sig till deras föräldrar. Att sätta gränser och låta barnen få ansvara för en del hushållssysslor är nyttigt för det kommande livet. Det kan kännas som att man är hård och tråkig, men det handlar egentligen om fostran. Längre fram lär det ge resultat. Ändock tror jag serien kommer bjuda på en del härliga skratt varför jag troligtvis kommer följa upp det här.

Nu är det snart dags att tänka på refrängen och invänta en ny dag. Jag hinner kanske lägga in böckerna i katalogen innan jag släcker… Till er andra vill jag säga god natt!

Vaktmästaren infann sig redan efter lunchtid i går för att dokumentera vår läcka till Riksbyggen. Rörmokaren stod utanför dörren ca tre timmar senare. Dessvärre var han tvungen att beställa ny vattenmätare och återkomma i dag. Byte av vattenmätare var gjort på mindre än tio minuter varför det känns ytterst komiskt att anlita hantverkare för en sådan enkel arbetsuppgift som gemene man torde utföra på egen hand (det rekommenderar jag dock inte). Efter vi tackat för hans väl utförda arbete började jag skura golvet innan jag plockade in sakerna i förrådet igen.

Det positiva med vattenläckan är att möget äntligen rensats ut. Gamla cd-skivor som ingen lyssnar på längre och elektronikprylar som sedan länge slutat fungera ska äntligen ut. Som bekant har jag tidigare i bloggen beskrivit vårt förråd som ett mögrum, fyllt med allt ni kan tänka er. Nu kan jag äntligen ändra min beskrivning då gammal bråte tagits bort.

Så fort mamma slutat sitt arbete ska hela och användbara saker skänkas till Erikshjälpen, resten ska till tippen. Det blir nu första gången som jag tilldelar Erikshjälpen någonting. Ända sedan jag sommarjobbade på Kupan blev jag inpräntad av kollegorna att Erikshjälpen var vår stora konkurrent. Därför har jag i alla dessa år enbart skänkt mina överflödiga tillhörigheter till Kupan. Men numera bryr jag mig inte. Lojaliteten till Kupan och mina gamla kollegor förändras inte bara för att Erikshjälpen tilldelas några gamla cd-skivor… det tror jag i varje fall inte

Jag har även kommit en bra bit på min barnboksreflektion som jag förhoppningsvis blir klar med i morgon eller senast torsdag.

Ha det bra så länge!

Efter en ganska spännande introduktion på den nya distanskursen med många sidhänvisningar har helgen varit uppskattad. Till stor del har jag ägnat mina lediga timmar åt att ordna med ett dataregister som ska underlätta min släktforskning i framtiden. Dessutom tog jag en lång promenad i Elljusspåret tillsammans med Robin i går. Han hade precis avverkat ett hårt träningspass på gymmet och orkade därför inte gå så långt. Jag avslutade rundan utan honom genom att gå till Fyllerydsstugan, vilket är ytterligare 9,3 km. Om man då adderar föregående runda har jag gått ca 1,6 mil. Det kändes som en stor seger i benen efteråt och jag blev förvånad att jag inte kände någon träningsvärk när jag vaknande i dag. Det förefaller som att jag har kraftiga och slitstarka ben, vilket jag å andra sidan är väl medveten om.

Efter hemkomsten från Fylleryd slängde jag i mig lite vindruvor i väntan på mammas telefonsamtal angående middag. Hon och morbror hade tillsammans varit nere på en konstutställning och skulle därefter komma hem med hämtad mat. Innan hon ringde hann jag läsa ett par sidor i Wennstams Svikaren. Föregående dag slukade jag Haags Glada hälsningar från Missångerträsk. Det är väldigt sällan jag slukar en bok på ett dygn även om jag läser mycket, men det händer ibland. Det är en varm och rolig bok som jag mer än gärna rekommenderar till er. Mor och dennes bror anlände med maxburgare ungefär en halvtimme innan Gladiatorerna och vi avnjöt vår mat i godan ro medan de delgav huruvida rolig konstaktiviteten varit inkl. hur mycket folk som rört sig ute på gatorna i och med kulturnatten. Det kan tyckas lite märkligt att jag valde att tillbringa min kulturnatt ute i skogen, men när jag nu skriver om händelsen ångrar jag ingenting.

Efter maten avnjöt jag Gladiatorerna och hissade supporterflaggan för Anton Hysén och Malin Moström. Deras motstånd var definitivt inte underlägsna, även om jag tycker vissa saker är extremt orättvisa, varför den slutliga vinsten är omdiskuterad enligt mig. Men jag är bara upprörd i ett antal timmar i taget. På något sätt är det ju extra hårt när man väljer att supporta någon och så går det inte riktigt som man tänker sig… det är väldigt jobbigt! Tur att filmen Love Happens med bland annat Jennifer Aniston i huvudrollerna gjorde mig på bättre humör.

I dag har ägnat mina lediga timmar åt inventering av saker till den framtida lägenheten (ej ortsbestämd). Bland annat hur många tallrikar och muggar jag har av servisen Swedish Grace. Resultatet fick mig att tappa hakan, att jag slutligen tvangs sätta mig ner och reflektera vad jag skulle skriva i förteckningen. Jag kanske är lite nördig som ens för en förteckning över vad som finns i de olika lådorna, men tänk själv hur jobbigt det skulle vara utan dem. Nu behöver jag bara slå i förteckningen för att se vad som finns hemma respektive inte. Förteckningen är hittills fattig och det saknas en del stora mattallrikar för att jag ska bli nöjd. Man måste tänka på att familjen är stor och lär förhoppningsvis växa de närmaste tio åren, varför det är bra att vara förberedd.

Ytterligare en sak jag tänker avrunda dagens inlägg med är läckan i förrådet. Det droppar något så kopiöst att jag fått tillfoga handdukar och en liten box. Vaktmästaren är ledig eftersom det är söndag hela dagen. Vi måste försöka få tag i honom så fort som möjligt. I morgon gäller det även att sätta hårt mot hårt vad anbelangar ersättning för min personskada. När jag hörde av mig till polismyndigheten i fredags hänvisades jag vidare till ett nummer som har hand om trafikförsäkringar. De hade redan hunnit gå för dagen så i morgon blir det till att ringa och pröva lyckan.

Resten av kvällen ska jag bara ta det lugnt och förbereda mig inför morgondagens upptåg. Jag måste också börja spåna på vad jag ska skriva i min reflektion om bilderböcker. Nåja, när jag väl är i gång tar det inte många timmar. Hoppas ni haft en bra helg allihop. Nu ser vi fram emot en bra arbetsvecka!

I fem dagar har jag nu tagit starkt penicillin för min infektion. Det gör inte längre lika ont i näsan även om det fortfarande känns obehagligt när något trycker på den. Olyckshändelsen är numera en vecka bort och det enda märkbara som vittnar om den är blåmärket runt ögat. I övrigt finns det inga tecken på någon olycka, vilket jag således är tacksam för.

De här dagarna har varit plågsamma på flera sätt, framför allt energikrävande. Jag förmodar att allt mod som uppbringades timmarna efter olyckan urladdade mina batterier fullständigt. Därtill ska man inte glömma bort att jag gått runt med starka mediciner i kroppen i mer än fem dygn. Så här efteråt känner jag mig som en ny människa, precis som om jag genomgått en reningsprocess.

Under rehabiliteringen har jag varit försjunken i Danielle Steels biografi om hennes son Nick Traina som led av manodepressivitet i hela sitt nittonåriga liv. Det har varit emotionell läsning hela boken igenom och jag måste säga att det var särskilt intressant att komma min förebild inpå livet. Hon uppvisar att hon besitter betydligt fler egenskaper än jag trodde var möjligt. De senaste åren har jag förundrats över hennes talang och skrivkraft då hon ger ut mellan 3-4 böcker om året. Dessutom är hon djupt trogen sin familj och diskuterar knappt sin framgång vare sig med barnen eller pressen. Jag blir verkligen inspirerad att inte ta så seriöst på det konstnärliga.

Det finns stunder i livet då man får tillåta sig själv att tänka på annat och inte förblindas av egendomliga fantasier. Det senaste året är ett klart bevis på det. Hade jag verkligen helhjärtat satsat på mitt författarskap hade jag tagit vilket ströjobb som helst för att få pengar till uppehället medan jag väntade på ”inkomstsmällen”. Men jag är av en natur som vet att kunskap kan förändra en människans möjligheter till mer än enbart biträdestjänster.

Om jag överblickar mitt släktträd finner jag inte många med högre utbildning. Inte ens från den släktgren vars konstnärlighet jag ärvt. Däremot finns det en mängd respektabla yrken och intressanta människoöden. Personligheter som valt att gå sin egen väg och bryta familjesammansättningar. Det kostar att bemästra sina berg och uppfylla sina drömmar och mål. Men de har funnits före mig som ett bevis på att det går att gå motströms.

När jag började studera på universitet ville jag inget annat göra än sluta och börja jobba. Jag var sur för att yrket ens krävde utbildning, fastän besserwissern i mig visste betydligt mer än han uppvisade. Nu är jag ytterst tillfreds med min tillvaro och all den kunskap som jag tillägnat mig de senaste månaderna. Såväl mina omdömen som mina betyg vittnar om hårt arbete. Jag kan inte sitta och säga att det varit som en dans på rosor. Långt ifrån! Men kan jag klara det, kan andra göra det också. Det gäller bara att motivera sig själv!

Det var evigheter sedan jag rörde mina skrivanteckningar. Tanken var att jag skulle börja direkt efter nyårshelgen, men inget har hittills blivit uppdaterat. Men det är egentligen ingen som pressar mig förutom jag själv. Mitt distributionsavtal med Recito förlag upphörde innan julhelgen och därmed har vi önskat varandra god fortsättning. Det är både en lättnad och en besvikelse. Lättnad för att jag inte längre känner någon press angående nytt material och kan därvid ägna mig åt studier och skriva i min egen takt. Besvikelse för att jag inte klarade av det. Kostnader för marknadsföring och PR-insatser som föga gynnade försäljningssiffrorna.

Det är ändock ganska otroligt att jag blev publicerad och kunde inför arbetsgivare uppvisa såväl målmedvetenhet som entusiasm. Tack vare det har jag fått många fina vänner som fortfarande är en del av mitt liv i dag. Inget har därför varit förgäves utan varit viktiga delar i min personlighetsutveckling. Det bästa är därför att fortsätta i samma anda med liknande öppenhet och motivation som tidigare. Då kommer man långt här i livet! Ni märker att texterna blivit längre den här veckan, vilket måste betyda att mitt skrivbehov har infunnit sig till slut. Jag trodde inte det kunde vara så rogivande att skriva om sig själv. Det är betydligt roligare att skriva om andra människor främst för att man kan gå utanför ramarna. Mitt eget liv kan jag inte överdramatisera på exakt samma vis, även om det ibland händer, dock ytterst sällan.

Vad mig anbelangar ser jag endast bloggen som ett sätt att skapa underhållning och bidra till reflektion. Men nu ser jag den som en möjlighet att skriva av mig. Med tiden lär säkert inläggen bli kortare. Den kreativitet som nu infunnit sig är bättre att dokumentera på annat håll.

Jag önskar alla våra läsare en fortsatt bra dag!

Tjenare på er!
I veckan har vi hunnit med både experiment, det hade jag idag, sedan har vi varit i skogen och spelat mycket spel och åkt pulka innan snön försvann. Hoppas er vecka har varit bra. En vecka sedan J försökte ta sig hit men misslyckades Tack vare att bussen krockade in i en lastbil.

Ja det var en liten kort uppdatering. Imorgon ska ni få lite film med, blir nog lite blandat från veckan.

/T out!